Jaha nu sitter man här, dan före dagen D, Dan före slutet på en era. Inga tårar spillda från mitt håll. Kommer inte sakna campus en enda sekund. Känner mig så redo för sjukhus, handfasthet, scrubs och verklighet! Rond och stetoskop och låtsas-som-man-förstår-nåt-av-EKG och diktafoner och diagnoser. Redo!
Idag har jag som vanligt pluggat enligt strikt pomodo-modell. 25 minuter fokus, 5 minuters vila, repeat. Jag har fått in 14 pomodors vilket är en ganska så jäkligt lat tenta-pluggsdag MEN jag är trött och kände redan för 2 pomodorosar sen att dom börjar bli av kass kvalitet och då kan man lika gärna lägga ner.
Känner ändå att jag har en hyffsad bakteriekoll. Började ju trots allt min drömmiga sjukvårdskarriär på infektion där jag fick mitt första jobb som nybakt sjuksyrra för 4 år sen.
Kan hända att jag leker lite med mitt hemmagjorda bakteriespel men annars lägger jag mitt tentaöde i universums händer. (JA, jag vet, att göra ett eget bakteriespel = nördnivå 10/10 MEN till mitt försvar har jag opererat foten nyligen vilket renderade i alldeles för många stillasittande timmar)
Bakterie-finns-i-sjön, roligare kan man nästan inte ha en Söndagskväll -->Sunday-funday
Känner mig tvungen att bjuda på den här lilla krabaten också som BEVIS för att jag inte är en person
som bara sitter hemma och lägger timtal på olika töntiga bakteriespel utan faktiskt HAR opererat ut en liten
nervboll ur foten. Så var det med den saken. #mortonsnerurom
Klassisk pomodoro-paus-aktivitet ---> olika hipsterprojekt. Idag: ingefära shots! Ska bli så kul att aldrig vara sjuk någonsin igen...
Ibland blir jag sjukt imponerad av mina föreläsningsanteckningar. Givande, lärorikt, tydligt. Vad mer kan man önska?