Godmorgon Sverige.
Idag vaknar jag upp till snökaos. Hur känns det? Ja det är svårt att beskriva känslan men bland tänker jag att bo i Sverige är kanske lite som att vara gift med en psykopat? Han ser hela tiden till att jag aldrig får känna mig riktigt trygg. Retar och lockar med kärlek och värme för att rycka mattan under fötterna nästa sekund. Värme-kyla värme-kyla. 6 månader av utfrysning, mörker, vinter, molntäcke som en tjock mössa över hela Sverige. Sen igår, den där bländande blå himlen som nästan bara finns på tecknad film. En varm sol som brände genom mina svarta jeans. 3 fräknar skyndade fram till näsytan. Allt missmod försvann och den där mytiska livsgnistan återfann sig stadigt i bröstet. Allt blev roligt igen och framtiden ljus och härlig och MIN. Doften av sommar letade sig in och retade doftcellerna och livet, jag kände livet. STARKT, pulserande!!! Och sen...vaknade jag.
TILL SNÖ!!!!!!! Grå elak himmel och ännu MER FÖRBANNAD %#"=#%&%€€& SNÖÖÖÖ!!!!
Tack för det Sverige. Tack för denna Måndag i slutet av Mars. Måndagen efter Söndagen jag nästan trodde att du älskade mig på riktigt.
En svensk parkbänk som finns utanför min lägenhet. Representerar känslan ganska bra idag så den får komma med. Kanske ska sätta mig där en stund efter skolan och bara känna kärleken och gemenskapen.