drsyding.blogg.se

Idag har det alltså hänt något helt sjukt. 

Det är då påskLOV eller inläsningstid som KI envisas med att se det.

Oavsett vad är det helt otroligt. 10 dagar? Vet knappt vart jag ska vägen. Sitter helt paralyserad av all frihet som bara väller över mig. 

Dricker lite kaffe och väntar på att mitt kvargbröd ska bli gyllenbrunt i ugnen. Sneglar lite mot mitt skrivbord och den hög av papper som ligger och skriker "HUUUGG IN!!!!" Sneglar åt andra hållet och ser en klarblåhimmel locka från andra sidan balkongdörren. Svårt val?

 

Ska dricka ett par dussin koppar kaffe först och främst, dra och träna lite på utegymmet och sen får vi väl se hur det blir med alla högar av EKG som längtar efter att bli tolkade. 

Långfredagen är lite luddig ändå gällande vad det är som faktiskt ska hända. Endel av mina vänner beter sig kring Påsk som om det vore Jul och är helt tjackade av pyntpepp och traditionsyra. I min familj har vi aldrig riktigt gjort en grej av Påsken. Det skulle väl va snasket som kändes kul då i vanlig ordning när man var liten. Jäkla paradox det där med att man längtade tills man skulle bli vuxen så man fick bestämma när man skulle äta godis själv, sen när man väl är vuxen så bestämmer man ändå att man typ aldrig ska äta godis för att man ska hålla på och "ta ansvar för sin kropp" etc etc. Lill-Sanna hade varit besviken! Slöseri med resurser hade hon tänkt, den lilla gottegrisen!

 

Målet med påsken blir iaf:

Läsa klart EKG boken och känna mig REDO för EKG-dugga

Läsa ikapp alla föreläsningar som jag mer eller mindre frivilligt missat.

Planera in Sommarens jobb

Börja jobba med sångboken inför vår Preklinsittning

Bada i havet

Bada i en pool

Hitta så mycket lä som möjligt så jag kan låtsas att det är mer än 2 plusgrader i solen

Dricka rosévin i läet så jag kan låtsas att det är vår. 

Bli glad, lycklig, brun, vältränad, rik, populär och harmonisk.

Lägg upp bilder på Instagram där jag är ovanstående så folk vet hur ett påsklov ska levas. 

ev. inte göra något alls av ovanstående utan bara sova ut och läsa min nya bok.

 

 

 

Glad långfredag!

xx

 

Idag är det en solig men kall Onsdag. Jag har tänkt att det är Tisdag hela dagen och missade därför min psykologtid imorse. Får psyka av mig lite här istället.

 

Att jag ens hade en inbokad tid imorse trots skolan är för att jag planerat att skolka idag sen 2 veckor tillbaka. Jag anser själv att jag knäckte koden ganska tidigt gällande hur man överlever tuffa universitetsstudier om man nu också råkar vara en vivid individ med tankar, ångestar, relationer och andra behov på samma gång. (Inte helt ovanligt)

 

Mitt simpla recept till studieframgång och avstånd från psykbryt --> Välportionerat och välavvägt skolk.

 

Jag brukar titta max två veckor framåt i schemat, för det mesta håller jag det till en. Jag tittar på skolschemat dag för dag och lägger sen till träning, jobb, skapande och annat jag vill få in. Målar upp dagarna detaljerat och känner in exakt hur en sån dag skulle kännas. Om känslan när jag föreställer mig dagen blir skön och peppig så spikas planen genom att hamna på min whiteboard. Om känslan däremot blir ungefär som en tung hoppspark i bröstet och jag blir trött tre dagar i förväg bara av blotta tanken på vad som ska komma skall, jag kanske hör ett ringande ljud som triggar igång en film i mitt huvud om vart mitt liv är påväg om jag låter samhället och påhittade förväntningar styra mitt liv. Om jag upplever något av det där, ja då vet jag. Då är det dags att lägga in lite skolk! 

 

En skolkdag är då en gåva från dig till dig. För mig närmast ritualiska dagar som jag ser som parenteser i tiden. Icke-dagar som åsidosatts dig helt befriade från krav. Dagarna måste inte vara endel av en stor plan. Dom måste inte följa ett schema. Dom är bara små små gryn av en mental och själslig frihet.

 

Många nyfrälsta mindfulness-filosofer skulle kaske bröla: "Aeäeääähhhh ALLA dagar ska va så ju!! woaaah YOlooooo" 

Men det älskvärda med att ha fyllt 25 och att ju att hjärnan äntligen utvecklade ett konsekvenstänk är ju att man tillåts se storheten bakom uppoffringar. Typ att mer revolution och mer lycka kommer genereras från ett välbalanserat liv med kunskapens styrka (och även ett jobb så man har råd att betala sin psykolog) än från under en bro med en ljummen folköl som enda idealistiskt kampvapen.

 

Balansen mellan att vara min egen gud och spela samhällets spel utan att bli diskad. En dramakomedi i flera delar. to be continued...

 

 

 

xx

 

Okej jag kanske var lite snabb med att dömma vädret idag. Men till mitt försvar var det snökaos när jag vaknade långt innan tuppen gol. Så kan det gå när man väljer en pensionärsinspirerad dygnsrytm. Man kan få uppleva mycket innan resten av fölket ens vaknat. ^_^

 

Just nu sitter jag och njuter av min borr-kompis. Jag försöker lära om hjärnan att uppfatta borrljudet som njutning genom att använda positiv affirmation. Jag vet ju att det hjärnan uppfattar endast är en fråga om inlärning så rent teoretiskt är väl allt möjligt?

 

Success rate gällande omprogrammering av hjärnan i skrivandets stund? Inte 100% kanske men skam den som ger sig!

 

 

 

 

I övrigt så har vi som vanligt övat status idag men nu knytit ihop säcken och övat helkroppsstatus.

Med hekroppsstatus menar man mer eller mindre följande:

 

 

Hjärta

Andning

Blodtryck

Lungor

Sköldkörtel

Lymfkörtlar

Kärlstatus

Mun och Svalj

Reflexer

Bukstatus

Motorik

Koordination

Kranialnerver

Sensorik

Balans

 

..och jag som vanligtvis knappt kommer ihåg vad jag heter?!

Imorgon ska vi ut på avdelningar och öva detta på alldeles äkta patienter. Jag har en känsla av att jag kommer stå som ett mähä och få totalt hjärnsläpp efter jag lyssnat på hjärtat ungefär. Skulle väl egentligen behöva göra en neurologstatus på mig själv då jag verkar ha seriösa problem med närminnet ibland men man kan ju bara hoppas på att virrigheten lägger sig lite med vana och erfarenhet?

Och det är ju faktiskt det som är halva poängen med det här bloggskrället; att jag ska bearbeta alla mina issues i ett offentligt forum alltså så varsågod. : )

 

 

xx